Jag borde absolut plugga mer… Jag har en dugga och en tenta framför mig och jag har inte studerat på det sätt jag hade tänkt. Dags att skärpa upp det i helgen… men just nu känner jag för att skjuta det till morgondagen… det är just den känslan som är problemet :)
Något som gör mig glad:
Vi har börjat ta hand om en liten kille, som en extra resurs till hans familj. Han är jätteskön och vi har det mysigt tillsammans. Man blir glad av att umgås med honom, det känns meningsfullt och han har lärt mig en hel massa saker redan… även om det kanske var tänkt att vara tvärtom…
Kyrkan då...
Jo, vi fortsätter att ha en massa besökare nere på Åkershus. Förra söndagen hade vi en gästtalare och det var verkligen en bra gudstjänst med många gäster, både i söndagsskolan och på den stora gudstjänsten. En man blev omedelbart botad i ryggen efter förbön. Hur häftigt är inte det?!
Vad gör jag annars då?
Alla pratar om Face book… En del undrar vad det är… Jag skulle säga: ”En farlig sjukdom man absolut kan bli smittad av och där det säkert inte finns något botemedel.” Så [atchooo], ta emot viruset och bli lite smittad… :) Och om du signar upp dig måste du bli min vän, eftersom det verkar som om hela grejen går ut på att ha så många vänner som möjligt och jag ligger långt efter…
"Hör ni något?"
Det är den vanligaste frågan jag får nu. Och det gör inget. Ni får gärna fråga och ni får gärna fråga mer och andra frågor också… Väntan har de senaste veckorna börjat bli lite jobbigare än tidigare. Terminen rusar på och det finns inte många veckor kvar det här året som samtalet kan komma (de tar semester i Sydafrika i mitten av december och man stannar i landet i tre veckor och får samtalet två veckor innan man skall åka. Det gör att sista barnbeskedet på året nog kan komma någon gång i mitten av november).
Jag tror det var igår som jag plötsligt stannade upp från mina sysslor i köket på jobbet för att mitt hjärta bad att det snart skulle hända. Jag menar, jag hade tankarna på något helt annat och så blev mitt hjärtas bön så intensiv så att den överröstade mina medvetna tankar och det jag var koncentrerad på. Bibeln säger att Gud skall ge oss vad våra hjärtan begär. (Och att vi skall ha vår glädje i honom). Så Gud har absolut gett mitt hjärta ett begär och nu skall han också fylla det begäret på ett sätt som bara han kan göra. Vi ser fram emot vår lille prins eller prinsessa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar