Stenar - del II

- Vad ska vi göra idag?
- Det spelar ingen roll för min del, bara jag får vara med dig!

Jag minns fortfarande denna lilla konversation i Nimmersjös lägenhet för nu fyra år sedan. Maria, Katie och jag skulle hitta på någonting och vi pratade fram och tillbaka. Det var jag som frågade och Katie som svarade. Vi var ännu inte tillsammans med vi gick igenom några intensiva dagar när vi bokstavligen föll för varandra.
Fortfarande när jag tänker på den perioden känns det overkligt. Katie kom verkligen som en gåva från ovan. Det var så befriande för mig att en person blev förälskad i mig, trots att jag inte hade en aning om vad som hände. Att bli tillsammans med en engelsktalande person fanns inte i min värld, därför reflekterade jag inte över Katie på det sättet förrän hon tog mig på en lång promenad runt gatorna vid dammen och berättade att hon hade känslor för mig. Vilken blixt!

Jag minns också min rädsla för att så handlöst kasta mig in en relation. Jag gick förbi biblioteket här i Staffanstorp och frågade Gud vad han ville. Då hörde jag hans röst klarare än jag någonsin hört tidigare.
- Vad vill du, Niklas?
- Men Gud, du vet vad jag vill…
– Då vill jag det också!
Vilken glädje som kom över mig. All tvekan var borta. Jag hade grönt ljus från himlen, frid i hjärtat och Katie var min för alltid! Bara någon dag senare satt vi på en parkbänk i Stadsparken i Lund och jag frågade om jag kunde få ta hennes hand. Världen exploderade i olika färger. Antagligen var en strålkastare vänd mot vår värld den dagen och allt annat låg i skuggan.

Att få leva tillsammans med en Katie är en förmån. Som du förstår är hon den andra grundstenen jag vill ta upp. Katie är Guds välsignelse i mitt liv.

Det finns så mycket jag är tacksam för. Hon kommer inte från Sverige, vilket gör att mitt perspektiv har vidgats tillsammans med henne.
Hon har en kärlek till mig som verkar djup som stora vatten. Den tar aldrig slut.
Hon är intelligent, jag behöver aldrig vara orolig för att hon inte förstår eller inte tänker igenom saker och ting. Det är intressant att bola tankar med henne.
Hon är vacker, så vacker att jag tappar andan. Redan från början blev jag förälskad i hennes händer. Den första våren hade hon kunnat vara ute mycket och hennes armar och händer var brunbrända. När hon sedan fick sina ringar där också blev det nästan för bra för att vara sant.

Både jag och Katie är hopplöst romantiska och vi har verkligen byggt upp vår egen värld. Det finns ingenting jag ser fram så emot som att ha en ledig dag med henne, kanske åka på en liten utflykt, laga en god middag, sova en stund på soffan tillsammans. Njuta av varandra. Snart kommer sommaren vilket alltid varit en härlig tid för oss. På något sätt har båda två lyckats vara lediga väldigt mycket och så blir det även i år. Vi kommer att åka till USA den 15 juni (vår bröllopsdag) och ha massor av just lediga dagar tillsammans.

Katie är absolut en grundsten i mitt liv och jag i hennes. Jag kan inte längre skilja mitt eget liv från hennes. När jag tänker, planerar, visionerar och ber är hon alltid en självklar del i mina tankar. Utan henne hade mitt liv sett oerhört annorlunda ut. Vem vet hur och jag är glad för att jag inte behöver ta reda på det!